KAJAK-projektets mål
Tidigare har gruvor övergivits och stängts med metoder som inte uppfyller nutidens miljö- och säkerhetskrav. Bland annat vatten från deponier för utvinningsavfall har kommit ut i miljön och orsakat problem.
I den nationella förteckningen finns 19 stängda eller övergivna gruvor vars deponier för utvinningsavfall kräver en utredning av såväl ansvar som av miljö- och hälsoolägenheter. Dessa kallas KAJAK-objekt.
KAJAK-projektet är en del av programmet Marken i Skick som finansieras av staten och som genomförs av Tillstånds- och tillsynsverket.
KAJAK-projektets mål är
- att få miljö- och hälsoriskerna i gamla deponier för utvinningsavfall under kontroll på ett hållbart sätt
- att förbättra vattnens kemiska status, miljöstatusen och biodiversiteten.
Bakgrunden till KAJAK-projektet
EU:s direktiv om utvinningsavfall (2006) förutsatte att medlemsstaterna utarbetar en uppdaterad förteckning över deponier för utvinningsavfall som stängts eller lagts ner och som orsakar allvarliga negativa miljöeffekter eller kan bli allvarliga hot mot människors hälsa eller miljön.
Flera projekt på 2010-talet. För att göra upp en nationell förteckning kartlades deponier för utvinningsavfall och deras risker i fem olika KAJAK-projekt på 2010-talet. Samtidigt utarbetades bland annat åtgärdsrekommendationer för att utreda risker och ansvarsfrågor samt för att sanera områden som medför miljö- eller hälsorisker.
Den nationella förteckningen har senast uppdaterats i Finland i januari 2020 och innehåller 31 objekt, av vilka 19 (KAJAK-objekt) enligt nuvarande uppgifter förutsätter fortsatta åtgärder, minst uppföljning.
Genomförande
Riskerna för slutna och övergivna deponier för utvinningsavfall i den nationella förteckningen följs upp och utreds objektspecifikt i KAJAK-projektet. Områdena saneras vid behov riskbaserat. Miljöministeriet har centraliserat genomförandet av uppgiften på riksnivå till programmet Marken i skick vid Tillstånds- och tillsynsverket.
- Programmet Marken i skick har sammanställt allmänna utgångsuppgifter om alla objekt i samarbete med Tillstånds- och tillsynsverkets Grupp för markskydd.
- Man samarbetar också intensivt med andra myndigheter.
- Utredningarna görs i en på förhand överenskommen ordningsföljd som godkänts av miljöministeriet.
I vissa objekt inleds först uppföljningen för att få mer information om bedömningen av miljökonsekvenser. Därefter går man vid behov vidare till en noggrannare utredningsfas, utifrån vilken man kan bedöma behovet av sanering eller annan riskhantering. Samtidigt utreder man vem som ansvarar för en eventuell sanering av området. Ansvarsfrågorna är komplicerade och granskas objektspecifikt.
Projekten framskrider vanligtvis i tre faser:
1. uppföljning (objektets miljökonsekvenser följs upp genom prover vanligtvis i 1,5 år)
2. utredning (omfattande undersökningar innehåller en bedömning av risker och saneringsbehovet samt av hållbarheten.
3. sanering (endast om objektet har behov av riskhantering).
Tillsynsmyndighet är Tillstånds- och tillsynsverkets Grupp för markskydd.
Resultat
KAJAK-projektet har beviljats ett anslag på 1,4 miljoner euro för åren 2020–2024.
Finansieringen har möjliggjort genomförande av
- 1 saneringsobjekt
- 4 utredningsobjekt och
- 7 uppföljningsobjekt.
KAJAK-projektet har inte beviljats ny finansiering och de pågående projekten finansieras med medel från programmet Marken i skick.
Utan fortsatt finansiering kan inte alla 19 KAJAK-objekt utredas. Om finansiering fås är målet att utredningarna av alla objekt har gjorts före 2030.
Kontaktperson
Kari Pyötsiä, Tillstånds- och tillsynsverket, [email protected], 0295 255 046
